Olika typer av journalistik

Journalistik betyder att framställa, samla in, analysera och välja ut information som skall publiceras och rapportera verkligheten. Ofta rör det aktuella händelser och ger opartisk bild och informationspresentation så att människor kan bilda sig en egen uppfattning och åsikt kring olika ämnen. Man brukar därför tala om journalistik som ”den tredje statsmakten”, efter riksdagen och regeringen. Journalistik är det vetenskapliga ämnet som studeras för att bli journalist, vilket innefattar regler kring saker så som censur och yttrandefrihet. Journalister arbetar efter en etik som innefattar bland annat tryckfrihet, egen källanvändning, faktagranskning och att de avstår att jobba med frågor som de är partiska i. Journalister kan skriva på olika sätt och deras arbete kan publiceras i olika medier.

Variation inom journalistik

Det finns flera olika typer av journalistik. Vissa anser att de olika typerna av journalistik som finns baseras på olika intresseområden, alltså ämnet som journalisten skriver om. Exempelvis kan man dela in journalistiken i sportjournalistik, kulturjournalistik och politisk journalistik. Detta styrs då delvis av journalistens intressen men även av var denne arbetar och vad mediet har för fokus, men även av vad som får läsare intresserade och gör att de fortsätter köpa tidningen.Ett annat sätt att dela in journalistik är genom att se över på vilket sätt journalisten arbetar. Den journalistik som används i program som kalla fakta kallas grävande journalistik. Informationen som delas är ofta laddad och ofta finns aktörer som kämpar för att vissa saker inte skall spridas till allmänheten. Fakta tar ofta lång tid att få fram och ibland kan det kräva att journalisten måste vistas på en plats länge, är förklädd eller till och med får leva under falsk identitet. Kampanjjournalistik används istället då man vill förmedla ett budskap från ett visst perspektiv. Den fakta som redovisas är inte objektivt och för läsaren kan det vara mer eller mindre tydligt att det som skrivs är partiskt. Den journalistik som presenterar kulturhändelser, kulturella fenomen och analyser kallas kulturjournalistik. Ofta ges information om både finkultur och populärkultur. Texterna finns för att ge en större inblick inom kulturen och ofta ingår det analyser där journalistens åsikter och tankar kring kulturen delas.

Tidningsjournalistik

Det sista indelningssättet av journalistiken baseras på i vilket forum det uttrycks. Vissa journalister skriver texter i tidningar eller på internet, andra rapporterar via TV, radio eller fotografier. Tidningsjournalistik är en klassisk form av journalistik där informationen publiceras i en tidning som först granskas av chefredaktören. Fotografier används ofta för att komplettera texten. På stora tidningar tilldelas journalister ämnen för att ge en så täckande bild av aktuella händelser som möjligt. TV och radiojournalistik innefattar ofta att journalisten själv är med och kommenterar händelser. Vissa journalister arbetar med längre inslag, dokumentärer för att hinna dela all information kring ett ämne på ett intressant sätt. Internetjournalistik är en ny form som vuxit fram de senaste 20 åren. Eftersom man hela tiden kan redigera texter på internet och informationen kan nå fram till människor snabbare än tidigare är denna gren växande och mer och mer inflytelserik.

Journalistik finns i flera former och man bör reflektera över vilken sort man konsumerar. Detta kan hjälpa en att förstå ifall det man läser är vinklat eller opartiskt, vilket man bör ha en kännedom om för att skapa sig en egen uppfattning!