Rasism i Sverige

Grundbulten i rasism utgörs av idén att människor kan delas in i olika raser. Raserna anses sedan ha olika begåvning och egenskaper, vilket i sin tur innebär att raserna kan anses ha olika värde. Historiskt sett har de legala systemen inte skyddat människor av olika etniciteter i tillräckligt stor utsträckning, utan i vissa fall till och med skadat delar av eller hela befolkningen. Ett extremexempel på när politiken djupt har svikit människor rör till exempel apartheiden, som systematiskt tillät uppdelningen av människor enligt ras i Sydafrika. I Sverige finns det idag lagar som reglerar hur medborgare får agera, vilka inte tillåter diskriminering på grund av etnisk tillhörighet. Dock riktas det fortsatt kritik mot Sverige för att en FN-konventionen, som innefattar att förbjuda rasistiska organisationer, inte till fullo har lagstiftats här. Detta har motiverats från Sveriges sida med att rasistiskt agerande är förbjudet, men inte rasistiska åsikter.

Dagens rasism

Nationalistiska vindar blåser över hela Europa idag, vilka med kraft även har nått Sverige. I ett land där klyftorna kan anses öka mellan människor finner rasismen en grund att gro på. Den svenska säkerhetspolisen har även konstaterat ökningen av främlingsfientlighet och radikalnationalism. Dessa idéer sprids främst genom internet. Antalet hatbrott har de senaste åren även legat så högt som dryga 6000 per år, och dessa sker inte sällan med rasistiska motiv. Hatbrotten leder sällan till åtal, och ännu mer sällan till fällande dom.

Segregationen mellan nyanlända och etablerade svenskar har även den ökat de senaste åren. Det syns inte endast på att nyanlända och etablerade svenskar till stor del bor på olika platser i samhället. Sverige har kritiserats hårt för att vara ett av de länder med mest segregerad arbetsmarknad. En människas möjlighet att få ett jobb beror till stor del på deras hudfärg samt deras etniska och religiösa bakgrund. Rasismen syns dock inte bara på de svenska arbetsplatserna, utan lyser igenom i ännu fler fall, som skolorna, media och i de legala systemen. Segregationen har inte endast en negativ påverkan på de etniska minoriteternas vardag, utan i det långa loppet så ökar segregationen även fördomarna om andra kulturer. Nysvenskar som grupp är hårt utsatta för rasismen, men det är några grupper som råkar extra illa ut. Detta rör främst människor som har synliga, etniska minoriteter. En typ av rasism som ökat extra under de senaste åren är islamofobi, hat som främst riktar sig mot muslimer.

Insatser mot rasism

I takt med att rasismen ökar tar regeringen hårdare tag för att stävja de främlingsfientliga åsikterna. Genom att förstärka den nationella planen mot rasism hoppas regeringen kunna vända den negativa trenden genom att bland annat förstärka det förebyggande arbetet mot rasism på internet samt förbättra samordningen och uppföljningen av insatser mot rasism i Sverige. Från 2020 kommer regeringen att tillföra 10 miljoner extra per år till den nationella planen mot rasism. Utöver politiken så finns det även stark aktivism för att förebygga den rasism som verkar i Sverige idag. Exempelvis har Skiftet drivit en kampanj med både namninsamling och manifestation för att påverka regeringen förbjuda organiserad rasism.