Vad innebär falska nyheter?

Falska nyheter, fake news, fejknyheter. De senaste åren har en intensiv debatt förts om fejkade nyheter.

Falska nyheter sprids i sociala medier som bloggar, facebook, instagram och twitter, liksom i traditionell media. Fejkade nyheter, direkta lögner, propaganda och konspirationsteorier har blivit vår tids mest effektiva vapen.

Desinformation eller parodi

Falska nyheter kan delas in i två huvudtyper. Den ena typen av fejknyheter har ett tydligt desinformativt mål. Avsändaren sprider lögnaktiga påståenden om politiska, ekonomiska eller kulturella motståndare. Exempelvis mot en viss politiker, journalist eller annan känd person, eller mot en misshaglig grupp som muslimer, romer, homosexuella, transpersoner, judar, kvinnor. Syftet är att de likasinnade tar lögnerna för sanning och delar informationen vidare. Man sprider åsikter, via en påhittad historia, i hopp om förändring av samhället. Den andra typen av falska nyheter är parodiska nyheter. Meningen är inte att ”nyheterna” ska tas på allvar, utan som ett skämt. Sådana skämtnyheter missförstås dock ibland och sprids som sanningar. Utöver dessa typer finns också sajter som publicerar falska nyheter enbart för att få besökare och därmed betalande annonser, så kallad klickbete.

Lång tradition

Avsiktlig desinformation och propaganda har en lång tradition. Politiska motståndare svartmålar varandra och framställer sig själva som hjältar. Den antisemitiska propagandan före och under andra världskriget lade grunden till förintelsen av judar, romer och andra ”icke-önskvärda” folkgrupper. Under kalla kriget tävlade väst och öst med desinformation om det andra blocket. I krig och konflikter sprids lögner om den andra sidans bestialitet.

Högerpopulism

Om falska nyheter förr skapades och spreds uppifrån, från makten till folket, har nu var man tillgång till en egen nyhetskanal. Fejkade nyheter produceras på privata webbplatser, påhittade organisationer, youtube. Folk länkar till saker, delar vidare och sprider nyheterna utan att kontrollera sanningshalten. Nyheter blir virala på några sekunder.  Rasistiska, homofobiska och misogyna falska nyheter med avsiktlig desinformation kan få skrämmande följder. Många fejkade nyheter kommer ifrån högerpopulistiska personer eller organisationer och spelar på våra mänskliga känslor. Nyheter om att svenska barn inte får sjunga nationalsången, att de måste kalla varandra för ”hen” på förskolan eller äta halal-mat väcker ofta starka reaktioner och hatiska kommentarer. Ibland blir utgången av desinformation till och med dödlig. Ett exempel är ”Pizzagate”. Det påstods att Hillary Clinton organiserade prostitutionen. 4 december 2016 gick en man in på restaurangen med maskingevär, avfyrade flera skott och hotade personalen. Ingen kom tack och lov till skada. Flera medarbetare till Donald Trump låg bakom ryktesspridningen.

Källkritik

En falsk nyhet har 70 % större sannolikhet att bli delad än en sann. Det tar också sex gånger längre tid för en sann nyhet att nå 1500 läsare än en fejkad. Varför? Jo, falska nyheter innehåller ofta en överraskande twist och spelar på starka känslor. Människor tror att de är logiska och fattar rationella beslut, men styrs till största delen av emotionella upplevelser. Hur undviker man att sprida fejkade nyheter? Svaret är källkritik. Läs hela texten, fundera över syftet och ta reda på ursprungskällan. Det är också bra att vara medveten om att man tar till sig information som bekräftar de åsikter vi redan har. Information som förvrids är alltid ett problem, men under valår bör man vara extra uppmärksam. Kuriosa är att 1a april varje år sprids minst antal fejkade nyheter!

Källkritik